Kattkompis???

Två dagar sen mötte jag en ung katt som låtit mig nosa på henne. De andra katter springer ju iväg när jag kommer men inte den. Och på något sätt kände jag att vi kanske skulle bli vänner, katten och jag. Hon eller han var verkligen fint med grå päls och en hel vit ben och fyra vita tassar. Det var något speciellt att få nosa på katten för hon luktade helt annorlunda än vi hundar.

Jag skulle vilja så gärna träffa katten igen men trots att jag ledde matte till vägen där vi träffade katten först var katten inte där. Hoppas verkligen att jag får se katten igen snart.

Kategorien: Mitt Liv | Schlagwörter: , , | Hinterlasse einen Kommentar

Beitragsnavigation

Kommentar verfassen

Trage deine Daten unten ein oder klicke ein Icon um dich einzuloggen:

WordPress.com-Logo

Du kommentierst mit Deinem WordPress.com-Konto. Abmelden / Ändern )

Twitter-Bild

Du kommentierst mit Deinem Twitter-Konto. Abmelden / Ändern )

Facebook-Foto

Du kommentierst mit Deinem Facebook-Konto. Abmelden / Ändern )

Google+ Foto

Du kommentierst mit Deinem Google+-Konto. Abmelden / Ändern )

Verbinde mit %s

Bloggen auf WordPress.com.

%d Bloggern gefällt das: